Then Swänska Argus

Argus ögon blickar ut mot omvärlden – och förundras!

Om det vittrande ansvaret

leave a comment »

Den 14 april 2009 dog Sofie Karlssons son Victor efter en längre tids sjukdom, 19 månader gammal. De sista åtta månaderna av Victors liv tillbringade Sofie nästan genomgående på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. När sonen till slut avled kom det trots den långvariga sjukdomen naturligtvis som en chock. Nästa chock, dock av ett helt annat slag, kom när Försäkringskassan vägrade Sofie sjukpenning, på grund av att hon inte anmält sig till Arbetsförmedlingen samma dag som sonen dog, eller senast dagen efter, för att föräldrapenningen skulle kunna övergå till sjukpenning! Det är säkert så att det är så reglerna är utformade, men det är fullt möjligt att tillämpa regler också, och det kan ske av varje medmänsklig, empatisk och för att använda en föga polerad term vettig handläggare. För det riktigt osmakliga kommer när Sofie Karlsson efter att ha överklagat Försäkringskassans beslut till Länsrätten och där fått rätt, och Försäkringskassan i sin tur överklagar till Kammarrätten! Om en handläggare på Försäkringskassan inte vågar visa medmänsklighet och stå för en tillämpning av reglerna, även om det kanske är ganska tydligt att reglerna säger att man ska anmäla sig till Arbetsförmedlingen samma dag som ens inte ens tvååriga son avlider, så skulle Försäkringskassan kunna skapa en tillämpning genom att avhålla sig från att överklaga. Men i ”sann” o-medmänsklig anda anser sig myndigheten behöva statuera exempel och få en hårdare praxis av sina redan oflexibla regler.

Sofie Karlsson

Sofie Karlsson

Socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson (m) ser naturligtvis tillfället att plocka några politiska poäng och menar att det finns anledning att se över de nuvarande reglerna, ett uttalande som naturligtvis inte förpliktigar till någonting. Det är fullt möjligt att reglerna faktiskt är fullt tillräckliga, det behöver bara finnas människor som vågar ta ansvar för en tillämpning av reglerna. Jag är inte säker på att man ens kan lasta Kammarrätten för den här omänskliga hållningen. Kammarrättens ordförande Charlotta Riberdahl säger ”Vi har full förståelse för att hon inte hade en tanke på att anmäla sig till Arbetsförmedlingen när hennes son dog. Men vi har tittat på lagen och vi kan inte se någon möjlighet till undantag här. Inte ens i ömmande fall, inte ens när en såhär tragisk händelse inträffar.” Men hade Försäkringskassan haft någon ryggrad hade man inte överklagat. ”Skyll inte på domstolen som läst lagen, det är regeringen som stiftat lagarna” skriver exempelvis Lasse Strömberg på sin blogg, men jag menar att tillämpningen är viktigare. Jag tror inte att det går att skriva en text som reglerar varje enskild tänkbar händelse på ”rätt” sätt, det måste sitta människor bakom tillämpningen, som vågar ta ansvar för att läsa lagen och med medmänsklighet tillämpa den på människor.

Annonser

Written by Then Swänska Argus

05 mars 2010 den 07:00

Publicerat i Debatt

Tagged with , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: