Then Swänska Argus

Argus ögon blickar ut mot omvärlden – och förundras!

Posts Tagged ‘Debatt

Barnaga, ett rött skynke

leave a comment »

Jag hamnade framför SVT Debatt om ”den misshandlade 12-åringen i Gamla Stan” igår. Två intressanta synpunkter stod ut i bruset, den ena från Anita Schulman.
Jag anser att örfilar inte hör hemma i något umgänge mellan människor. Jag tror att den här upplevelsen kommer att stanna kvar i 12-åringens minne för resten av hans liv. Men jag tror att orsaken till just det är att hans far satt häktad på hans 12-årsdag, inte att han fick en örfil. Och därmed, återigen, _inte_ sagt att det är rätt att örfila olydiga barn, endast att det inte finns några enkla svar.
Den andra poängen var att det är intressant att beskåda debattklimatet när en sida talar mycket varmt om kärlek och respekt för medmänniskan, men själva i debatten visar ganska liten sådan mot de som kanske inte ens uttalar en motsatt åsikt, utan vill föra in samtalet på nyanserna.
Muskelberget som satt längst bak i panelen, han som pekade med hela handen åt alla han tilltalade, må tycka om sig själv att han är en härlig kille, men ska kanske akta sig för att tro att det garanterat landar på ett bra sätt vare sig hos barn eller vuxna när han går emellan i en offentlig situation. Om det vet varken han eller jag något. Dock anser även jag att vi alla skulle ta ett större medmänniskoansvar inför vad som händer omkring oss.
För övrigt är jag väldigt kluven till att Olofsson tar uppenbar parti i de flesta debatter som tas upp.

Written by Then Swänska Argus

09 september 2011 at 07:24

Publicerat i Debatt

Tagged with

Falsk argumentation i politiken

leave a comment »

Maria Wetterstrand gör sig skyldig till argumentationsfel i SVT:s partiledarutfrågning. Är Jörg Teicherts enda val att arbeta som läkare eller på Samhall? Skulle inte tro det. Falsk dikotomi, Wetterstrand!

Dessutom finns det stora mängder sjuksköterskor (med långt sämre lön än Teichert) som jobbar 75% och inte kan ropa på sjukskrivning för resterande 25%.

Written by Then Swänska Argus

12 september 2010 at 09:42

Publicerat i Retorik

Tagged with , , ,

Miljöpartistiska floskler

leave a comment »

I SVT:s utfrågning av Maria Wetterstrand pratas om sjukförsäkringen. 2006, efter 8 år av Socialdemokratiskt styre i samarbete med Miljöpartiet, var 630 000 svenskar sjukskrivna eller förtidspensionerade. På fyra år har den siffran minskat med övar 100 000. Maria Wetterstrand svarar med att dra till med en floskel: ”Folk som är sjuka ska ha sjukersättning”.

En enormt stor anledning till att det ser ut som det gör och att det var tvunget att ta till krafttag i sjukförsäkringsstystemet är att S tidigare, ivrigt påhejade av MP och Maria Wetterstrand, agerade som om den inre linjen snarare var ”Folk som inte är sjuka ska ha sjukersättning, så de inte syns i arbetslöshetsstatistiken”, vilket skapade den hårresande stigningen av antalet sjukskrivna som rådde under S-styret.

Och: det fanns både ett tak och en gräns för sjukförsäkringen då också, det är inget nytt som Alliansen har infört.

Written by Then Swänska Argus

11 september 2010 at 09:37

Publicerat i Politik

Tagged with , , , ,

Politisk retorik och semantik

leave a comment »

Både Maria Wetterstrand och Mona Sahlin har ett stort problem i sin framtoning; de ser gärna ut som om de tycker att de håller på att förklara något för en idiot. Jag tror inte det är av godo att ge sken av att man tycker att såväl utfrågare som lyssnare (=svenska folket) är idioter.

Argus tillhör de ytterst få som lägger någon större vikt vid semantiken i såväl vardags- som politisk retorik. Om den ansågs viktigare skulle exempelvis många politiker behöva avkrävas enormt mycket rakare svar än idag. Ett exempel ur SVT:s utfrågning av Maria Wetterstrand. Det gäller höjningen av bensinskatten, som oppositionen föreslår bli 49 öre under nästa mandatperiod.

Anna Hedenmo: Ni ville höja 2 kronor?

Maria Wetterstrand: Ja, det ville vi.

AH: Vad är ert mål? 49 öre, det är på två år, sedan är det två år kvar på mandatperioden.

MW: Nej vi kommer inte att höja mer än så.

AH: Inte mer än så?

MW: Nej.

AH: Det är du säker på?

MW: Ja, det är det besked som vi har.

Men hela sista meningen blir ju inte entydig! Vad Wetterstrand säger här, men försöker att säga snabbt och efter att först ha försökt ge sken av ett annat svar, är ”Idag är svaret 49 öre på två år, imorgon kan det vara ett annat”. ”Nej, det är det besked vi har” vore mer med sanningen överensstämmande.

En sak som inte alls har med den politiska retoriken och semantiken att göra är att Miljöpartiet och Wetterstrand uppvisar tydliga exempel på att gå vilse i spenaten och i moralistiska felslut. ”Det är så för att det borde”. Wetterstrand ondgör sig över affärsresor. Det skulle bli billigare med fler videokonferenser och färre affärsresor, menar hon. Men människor gör affärer, hur mycket Miljöpartiet och Wetterstrand än önskar så spelar människan idag på ett globalt plan. För att affärer inte ska bli dåliga måste det till mänsklig kontakt. Mänsklig kontakt kan inte och bör inte ersättas av e-post, telefon och videokonferenser. Det ger sämre affärer, vilket blir dyrare på sikt. Det gå att dra en parallell till det amerikanska banksystemets totala haveri, som i mångt och mycket byggde på att affärerna flyttade från de människor de berörde, och tjänstemän började hantera siffror i stället för människors ekonomi.

Written by Then Swänska Argus

10 september 2010 at 09:23

Publicerat i Retorik

Tagged with , ,

Sjöröveri i självförsvar?

leave a comment »

Israel försöker nu hävda att man skjutit i självförsvar; efter att med tungt beväpnade kommandosoldater ha bordat civila fartyg på internationellt vatten. Israel måste läras att respektera folkrätten. Oaktat inställning till Israels blockad av Gaza har ingen utom staten vars flagga fartyget seglar under rätt att borda fartyg på internationellt vatten. Det gör bara pirater.

Written by Then Swänska Argus

01 juni 2010 at 07:50

Publicerat i Politik

Tagged with , , ,

Gammal idol!

leave a comment »

TV3 är en tv-kanal som jag har i stort sett noll och intet till övers för, men en liten strimma av ljus i kulturskymningen kan anas i form av Leif GW Perssons medverkan i Efterlyst. Nu kan man undra om han får komma tillbaka dit nästa säsong efter att han i direktsändning rykt ihop med programledaren och redaktören Hasse Aro angående namnpublicering i brottsfall. Leif GW Persson menar, i enlighet med en seglivad myt, att svenska media är mer restriktiva med att uppge namn på misstänkta brottslingar om namnen är påfallande utländska än svenska. Aro menar att så inte är fallet. Sveriges Radio P1:s program Medierna tog också upp samma ärende i sin rapportering nyligen, och chefredaktörerna på Aftonbladet och Expressen slår naturligtvis ifrån sig. Så uppgiften kan just nu vare sig vederläggas eller bekräftas. Men jag tycker det är intressant att både från exempelvis Aftonbladet och Expressen blir svaret att man avgör namnpublicering från fall till fall, vilket är i bästa fall ett nonsens-svar. Det är självklart att man avgör det från fall till fall, och hur mycket fall-till-fall det än är kan det fortfarande vara så att den misstänktes etnicitet exempelvis, eller kändisstatus, inkomst eller sexuella läggning eller vad du vill, spelar in för avgörandet. Det är inget svar på frågan. Tyvärr får ingen av dem, inte heller i programmet Medierna, någon följdfråga om detta.

Alldeles uppenbart är också att det finns annat som avgör namnpubliceringsfrågan än huruvida brottslingen är i domstol befunnen skyldig eller ej, eftersom somliga kan hängas ut med namn och bild redan som skäligen misstänkta, medan andra fortfarande omtalas namnlösa även efter det att deras fall prövats i domstol och de befunnits skyldiga. Så någon absolut likhet inför medierna vad gäller namnpublicering och domslut råder inte. Men det tar tyvärr vare sig GW eller journalister upp. Jag hoppas någon ställer den frågan någon gång.

Det finns en överhängande risk att YouTube-klippen med GW:s och Aros meningsutbyte snart försvinner från YouTube av upphovsrättsskäl, så jag länkar till några olika versioner av samma klipp.

[1] [2] [3]

Written by Then Swänska Argus

29 maj 2010 at 19:55

Publicerat i Debatt

Tagged with , ,

Evolutionisten intervjuar kreationisten

leave a comment »

Debattören, professorn, läraren, författaren, forskaren Richard Dawkins presenterade för en tid sedan dokumentären The Genius of Charles Darwin. I filmen genomför han bland annat en längre intervju med kreationisten Wendy Wright, som arbetar för Concerned Women for America. Intervjun i sin helhet finns nu bland annat på YouTube, men även tillgänglig på dvd:n The Genius of Charles Darwin: the uncut interviews, vilken rekommenderas.

Intervjun i sig är ganska oroande, med övertydliga exempel på hur Wendy Wright i det här fallet tycker sig komma undan med sin argumentation genom att helt enkelt ignorera frågorna och gå till något annat. Än mer skrämmande är att följande satir faktiskt inte på något sätt ligger särskilt långt från originalet.

En stor del av intervjun går ut på att Wright hävdar att om evolutionsteorin är riktig så borde det finnas många artefaktiska bevis som pekar på utvecklingen från ”slem”, som hon uttrycker det, till dagens otaliga arter. ”Det finns”, replikerar Richard Dawkins, med beundransvärt lugn genom hela den nära en timme långa intervjun. Varpå Wright återigen svarar att ”då borde det finnas bevis”. Till slut inser till och med hon att här står hon inför någon som inte ämnar ge upp debatten så lätt, och hon går då till ett ganska anslående förvirrat cirkelbevis: om det finns så många bevis för evolutionsteorin då borde det inte finnas så många som inte tror på den! Någon slags omvänd argumentum ad populum.

Tyvärr är det väl så, vilket Dawkins också antyder mot slutet av intervjun, att kreationister av Wrights art kan aldrig övertygas med argument, för de anser sig nämligen inte behöva bemöta argument. Inför evolutionen slår man alltid ifrån sig och ropar på ”mer bevis”, vilket i sig är en ganska idiotsäker metod att slippa ta in argument. Särskilt om man dessutom helt enkelt låtsas inte höra när man får bevisen presenterade. Precis som Dawkins sent i intervjun förklarar så är alla vetenskapliga ståndpunkter de facto teorier. De teorier som trots upprepade försök och experiment inte kunnat motbevisas är styrkta och efter hand som de stärks av fortsatt forskning kallas de fakta, men de är i strikt mening fortfarande teorier. Ett vetenskapligt faktum var i många hundra år att jorden var platt, tills forskning motbevisade detta och jorden befanns vara sfärisk, tills forskning vidareutvecklade detta till att jorden nu anses något tillplattad vid polerna.

Varför finns det då inga bevis för övergångarna mellan arterna, frågar då kreationisterna, vilket är en ganska galen fråga särskilt när den upprepas gång på gång – eftersom det faktiskt finns mängder med bevis! Vilket också Dawkins mycket riktigt påvisar, enkom för att få samma fråga en gång till. Som Dawkins också berättar är den omvända bevisbörda som kreationisterna vill pålägga evolutionsteoretikerna ett lysande exempel på felaktig argumentationsteknik eftersom varje nytt bevis tas som två nya påstådda hål i bevisföringen! Som i fallet med den mänskliga artens utveckling. För varje upptäckt av en ”övergångsmännsika” uppstår ju två nya hål att fylla! Ett bevis i evolutionsbiologens hand blir till två påstådda motbevis (de är inte motbevis, de är ännu outforskade fält i teorin) i kreationisternas hand! Så lägger man upp sin världsbild om man vill undvika att lyssna på argument!

Dawkins fick inte slutföra följande analogi, för Wright tyckte inte den hade med saken att göra. Vilket inte heller är poängen med en jämförelse, poängen är att sätta ett annat ljus på sakfrågan, vilket kan vara nyttigt när det som ska vara ett meningsutbyte verkar ha kört fast.

Tänk dig att du är lärare i latin och historia och brinner av entusiasm för att föra dina studenter in i den klassiska världens intressanta sfärer – Ovidius, Horatius, latinsk grammatik demonstrerad i Ciceros tal, de puniska krigens brlijanta strategi, Julius Caesars fältmannaskap och hans efterträdares voluminösa överdåd. Det är en stor uppgift, det kommer att ta mycket tid, koncentration och engagemang. Men, din tid kommer att beskäras betänkligt, och dina elevers uppmärksamhet kommer att pockas på från en hoper okunniga kringstående vilka, med starkt politiskt och inte minst ekonomiskt stöd, outtröttligen försöker övertyga dina stackars elever om att romarna aldrig existerade. Det har aldrig funnits ett romerskt imperium. Hela världen uppstod plötsligt, just innan gränsen för det mänskliga medvetandet. Spanska, italienska, franska, portugisiska, katalanska, alla dessa språk och deras olika dialekter uppstod spontant och separat från varandra, och har ingenting med någon föregångare såsom latin att göra.

Exemplet är naturligtivs något drastiskt utformat, men låt oss ta ett mer närliggande: Tänk dig att du är lärare i historia och din undervisning i 1900-talshistoria bojkottas, förringas eller på annat sätt störs av välorganiserade, välfinansierade och med politiska muskler försedda grupper av förintelseförnekare. Till skillnad från de hypotetiska förnekarna av romartiden så existerar de facto förintelseförnekare. […] Tänk dig att som lärare i europeisk historia ständigt mötas av aggresiva krav på att ”lära ut även motsägelserna”, och att ge ”lika mycket tid” till den ”alternativa teorin” att förintelsen aldrig ägde rum utan är ett påhitt av en sionistisk sammansvärjning.

Moderiktigt relativistiska intellektuella stämmer in för att hävda att det existerar ingen absolut sanning: huruvida förintelsen verkligen ägde rum är en fråga om personlig övertygelse; alla synvinklar är av lika värde och borde ”respekteras”. [Min översättning. Texten hämtad från RichardDawkins.net]

Dessa exempel visar på något som många lärare och forskare tyvärr möter idag när det gäller motsatsen mellan evolutionsteori och kreationism.Tyvärr är det många av kreationisterna som inte ser parallellen. Åter till Wendy Wright: när hennes så kallade argumentation emot evolutionsläran tar slut börjar hon tala om ett samhälle byggt på Darwinistiska principer, men missar att evolutionsläran handlar om världens biologiska utveckling över miljontals år, inte om samhällsbyggnad. Wright vill inte ha ett samhälle byggt på evolutionen (vad nu det betyder) utan vill ha ett samhälle byggt på hur präster tolkar orden i en bok skriven av människor men vilket kallas ”guds bud”. Det finns inga samhällssystem som byggt på ”Darwinismen” eller ateismen. Det finns samhällssystem som verkligen inte fungerat och vars högsta företrädare ibland bekänt sig till ateismen (och tänker man här Hitler så bekände han sig lika ofta, när det passade hans sak för tillfället, till kristendomen). Vad som också finns är otaliga samhällen som byggt på religiös grund, och som givit upphov till krig, folkmord, barnamord, våld, rasism, intolerans, förtryck, förföljelse, tortyr, våldtäkt… Här någonstans tenderar debatten att vända sig mot andra frågor än evolutionsteorin kontra kreationismen, så jag slutar här för tillfället.

Som avslutning: tillbaka till satiren, och frågan om den ”intelligenta” designen!

Written by Then Swänska Argus

09 mars 2010 at 05:39

Hör Gud bön?

leave a comment »

1.800 patienter vid sex olika vårdcenter i USA deltog i en studie om bönens inverkanbehandling och komplikationer finansierad av Templetonstiftelsen och publicerad i American Heart Journal 2006. Testerna leddes av Dr. Herbert Benson vid Harvard Medical School. Ett antal kristna förbedjare delades in i tre grupper som uppdrogs att be för specifika patienter som skulle genomgå en bypass-operation. Volontärerna skulle be för ”en lyckad operation med ett hälsosamt och gott tillfrisknande utan komplikationer för vissa patienter, vars förnamn och efternamnsinitial de fick veta. Patienterna i sin tur delades in i tre grupper; en som fick veta att böner lästes för dem, en grupp som bads för men endast fick veta att det var en möjlighet att det lästes böner för dem, samt en grupp som likaledes fick veta om den eventuella möjligheten att någon bad för dem, men för vilka inga böner lästes.

Studien kartlade komplikationer som uppvisats inom 30 dagar efter operationen, och visade inte upp någon skillnad i de olika grupperna för de patienter som inte drabbades av några komplikationer. Dock uppvisade 59 procent av den grupp som visste att någon bad för dem någon form av komplikation, mot 52 procent i den grupp där bönen bara var en möjlighet. Den patientgrupp som visste att någon bad för dem drabbades alltså i något högre grad av komplikationer än de andra. Forskarlaget har ingen förklaring till denna skillnad, och understryker också att resultatet inte säger något om förekomsten av en eventuell gudom och huruvida denna i så fall hör bön.

Dr. Harold G. Koenig vid Duke University Medical Centre – vilka inte deltog i undersökningen – sa i ett uttalande apropå testresultatet att han inte var överraskad.

Det finns inga vetenskapliga skäl att förvänta sig ett resultat och det finns inga faktiska teologiska skäl för det heller. Det finns ingen gud i vare sig de kristna, judiska eller muslimska skrifterna som kan reduceras till förutsägbarhet. Inom den kristna traditionen anses Gud känna för mänsklighetens eviga frälsning, varför skulle han ändra sina planer bara för att en människa deltar i en forskningsundersökning? Vetenskapen är inte utvecklad för att studera det övernaturliga.

Dr. Koenig är naturligtvis inte ensam om att motsätta sig forskningsresultatet, många i den kristna menigheten har menat att forskningsresultatet inte visar på någonting. Det gör det väl på sätt och vis inte heller, vilket även forskarna påpekat, men klart är att någon faktisk effekt av bön inte kan påvisas. Från troende håll vill man naturligtvis förringa forskningsresultatet, gärna i linje med Dr. Koenigs argumentation, ”det går inte att forska på Gud”, varför nu vetenskap och teologi i så fall skulle stå i något slags motsatsförhållande. Av någon anledning undrar jag om det hade låtit likadant om forskningsresultatet varit annorlunda, till exempel det motsatta.

Written by Then Swänska Argus

08 mars 2010 at 06:40

Publicerat i Debatt

Tagged with , , , , ,

Om det vittrande ansvaret

leave a comment »

Den 14 april 2009 dog Sofie Karlssons son Victor efter en längre tids sjukdom, 19 månader gammal. De sista åtta månaderna av Victors liv tillbringade Sofie nästan genomgående på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. När sonen till slut avled kom det trots den långvariga sjukdomen naturligtvis som en chock. Nästa chock, dock av ett helt annat slag, kom när Försäkringskassan vägrade Sofie sjukpenning, på grund av att hon inte anmält sig till Arbetsförmedlingen samma dag som sonen dog, eller senast dagen efter, för att föräldrapenningen skulle kunna övergå till sjukpenning! Det är säkert så att det är så reglerna är utformade, men det är fullt möjligt att tillämpa regler också, och det kan ske av varje medmänsklig, empatisk och för att använda en föga polerad term vettig handläggare. För det riktigt osmakliga kommer när Sofie Karlsson efter att ha överklagat Försäkringskassans beslut till Länsrätten och där fått rätt, och Försäkringskassan i sin tur överklagar till Kammarrätten! Om en handläggare på Försäkringskassan inte vågar visa medmänsklighet och stå för en tillämpning av reglerna, även om det kanske är ganska tydligt att reglerna säger att man ska anmäla sig till Arbetsförmedlingen samma dag som ens inte ens tvååriga son avlider, så skulle Försäkringskassan kunna skapa en tillämpning genom att avhålla sig från att överklaga. Men i ”sann” o-medmänsklig anda anser sig myndigheten behöva statuera exempel och få en hårdare praxis av sina redan oflexibla regler.

Sofie Karlsson

Sofie Karlsson

Socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson (m) ser naturligtvis tillfället att plocka några politiska poäng och menar att det finns anledning att se över de nuvarande reglerna, ett uttalande som naturligtvis inte förpliktigar till någonting. Det är fullt möjligt att reglerna faktiskt är fullt tillräckliga, det behöver bara finnas människor som vågar ta ansvar för en tillämpning av reglerna. Jag är inte säker på att man ens kan lasta Kammarrätten för den här omänskliga hållningen. Kammarrättens ordförande Charlotta Riberdahl säger ”Vi har full förståelse för att hon inte hade en tanke på att anmäla sig till Arbetsförmedlingen när hennes son dog. Men vi har tittat på lagen och vi kan inte se någon möjlighet till undantag här. Inte ens i ömmande fall, inte ens när en såhär tragisk händelse inträffar.” Men hade Försäkringskassan haft någon ryggrad hade man inte överklagat. ”Skyll inte på domstolen som läst lagen, det är regeringen som stiftat lagarna” skriver exempelvis Lasse Strömberg på sin blogg, men jag menar att tillämpningen är viktigare. Jag tror inte att det går att skriva en text som reglerar varje enskild tänkbar händelse på ”rätt” sätt, det måste sitta människor bakom tillämpningen, som vågar ta ansvar för att läsa lagen och med medmänsklighet tillämpa den på människor.

Written by Then Swänska Argus

05 mars 2010 at 07:00

Publicerat i Debatt

Tagged with , ,

Svar till ”Ett öga rött”

leave a comment »

På bloggen ”Ett hjärta rött” gör Ilsemarie ett inlägg i debatten om rut-avdraget. Fredrik Reinfeldt har uppträtt Rapport och talat om ”förbjudna jobb”.

Enligt bloggaren gör media ”en stor nyhet” (bloggarens egen värdering) av att S-toppar valt att utnyttja avdragsmöjligheten för hustjänster. ”Varför skulle just S-toppar inte följa de regler som finns?” En berättigad fråga, men det är inte långsökt att ta in i bilden att alla avdrag är en möjlighet, inte ett tvång! Du har rätt att begära avdrag för i princip vad som helst (men det är inte säkert att de går igenom om de inte stämmer med lagarna), men du har lika stor rätt att avstå. Om man är företrädare för ett parti som säger sig stå för avskaffandet av ett avdrag, och man dessutom är just en sådan höginkomsttagare som man vill göra stor affär av inte behöver avdraget, då kanske man faktiskt bör fundera över om man inte borde leva som man lär, trots att man har rätt att göra ett visst avdrag. Många av de aktuella politikerna har dessutom utnyttjat avdraget före de nya reglernas införande, när det fortfarande krävdes en mycket aktiv insats för att få del av avdraget. Och detta lever som man lär gäller alla, inte bara s-v-mp-politiker. ”Varför inte göra samma granskning av moderata och borgerliga toppolitiker? De som själva har lagt förslaget och röstat fram det – till skillnad från socialdemokraterna. Där skulle man verkligen kunna tala om att sko sig själv.” Den meningen förstår jag inte riktigt. Om man granskar allianspolitikers deklarationer och kommer fram till att de har gjort ett lagligt avdrag för en tjänst som alliansen har infört, vad är problemet med det? Att man lever som man lär?

Ja, många som nyttjar husavdragen är höginkomsttagare. Samma avdragsmöjlighet finns för låginkomsttagare. Det är mycket möjligt att de behöver prioritera annorlunda och därför utnyttjar hustjänsterna i mindre omfattning. Det är inte så konstigt. Att säga att husavdragen därmed ”gynnar” höginkomsttagare är en språklig glidning som jag inte kan omfatta. Ja, de kommer även höginkomsttagare till del och det är höginkomsttagare som visst skulle kunna betala för de här tjänsterna även utan avdrag, men om det är någon som gynnas så måste det vara de som nu kan jobba i en bransch som varit överfull av svartjobb. Kan man bara få vänstern att sluta chickanera alla som jobbar i någon annans hushåll så behöver man inte längre heller skämmas för sitt jobb (minns att i vänsterns ögon så har den manliga byggbranschen fina jobb – rot-avdraget ska inte avskaffas i första hand – men den kvinnodominerade ”rut-branschen” är dåliga jobb som man bör hålla sig för fin för att ha). Jag tror det är de här tankegångarna Reinfelt är inne på när han talar om ”förbjudna arbeten”.

RUT-avdraget är dessutom enligt Konjunkturinstituten heller inte längre en kostnad för statskassan, så där föll det argumentet.

Till sist; från vänstern kliver alltsomoftast gärna in någon som tycker att ”pengarna borde gå till något annat”, till exempel hemtjänsten, och menar i princip ”anställ alla arbetslösa i offentlig sektor”. Jag tycker tanken i princip är riktig; det finns oerhörda mängder jobb som behöver göras, varför inte låta staten ta ansvar både för att jobben utförs och att människor får lön. Men, vänstern har haft makten i många många många år, och det har inte hänt ett sk*t på den kanten, snarare tvärtom, den faktiska arbetslösheten har ökat, det enda man lyckats åstadkomma är en massa mer eller mindre idiotiska – förvisso fantasifulla, skall erkännas – ”arbetsmarknadsåtgärder” för att bättra på statistiken.

Written by Then Swänska Argus

04 mars 2010 at 15:06

Publicerat i Debatt

Tagged with , , , ,