Then Swänska Argus

Argus ögon blickar ut mot omvärlden – och förundras!

Posts Tagged ‘Ekonomi

Svar till ”Ett öga rött”

leave a comment »

På bloggen ”Ett hjärta rött” gör Ilsemarie ett inlägg i debatten om rut-avdraget. Fredrik Reinfeldt har uppträtt Rapport och talat om ”förbjudna jobb”.

Enligt bloggaren gör media ”en stor nyhet” (bloggarens egen värdering) av att S-toppar valt att utnyttja avdragsmöjligheten för hustjänster. ”Varför skulle just S-toppar inte följa de regler som finns?” En berättigad fråga, men det är inte långsökt att ta in i bilden att alla avdrag är en möjlighet, inte ett tvång! Du har rätt att begära avdrag för i princip vad som helst (men det är inte säkert att de går igenom om de inte stämmer med lagarna), men du har lika stor rätt att avstå. Om man är företrädare för ett parti som säger sig stå för avskaffandet av ett avdrag, och man dessutom är just en sådan höginkomsttagare som man vill göra stor affär av inte behöver avdraget, då kanske man faktiskt bör fundera över om man inte borde leva som man lär, trots att man har rätt att göra ett visst avdrag. Många av de aktuella politikerna har dessutom utnyttjat avdraget före de nya reglernas införande, när det fortfarande krävdes en mycket aktiv insats för att få del av avdraget. Och detta lever som man lär gäller alla, inte bara s-v-mp-politiker. ”Varför inte göra samma granskning av moderata och borgerliga toppolitiker? De som själva har lagt förslaget och röstat fram det – till skillnad från socialdemokraterna. Där skulle man verkligen kunna tala om att sko sig själv.” Den meningen förstår jag inte riktigt. Om man granskar allianspolitikers deklarationer och kommer fram till att de har gjort ett lagligt avdrag för en tjänst som alliansen har infört, vad är problemet med det? Att man lever som man lär?

Ja, många som nyttjar husavdragen är höginkomsttagare. Samma avdragsmöjlighet finns för låginkomsttagare. Det är mycket möjligt att de behöver prioritera annorlunda och därför utnyttjar hustjänsterna i mindre omfattning. Det är inte så konstigt. Att säga att husavdragen därmed ”gynnar” höginkomsttagare är en språklig glidning som jag inte kan omfatta. Ja, de kommer även höginkomsttagare till del och det är höginkomsttagare som visst skulle kunna betala för de här tjänsterna även utan avdrag, men om det är någon som gynnas så måste det vara de som nu kan jobba i en bransch som varit överfull av svartjobb. Kan man bara få vänstern att sluta chickanera alla som jobbar i någon annans hushåll så behöver man inte längre heller skämmas för sitt jobb (minns att i vänsterns ögon så har den manliga byggbranschen fina jobb – rot-avdraget ska inte avskaffas i första hand – men den kvinnodominerade ”rut-branschen” är dåliga jobb som man bör hålla sig för fin för att ha). Jag tror det är de här tankegångarna Reinfelt är inne på när han talar om ”förbjudna arbeten”.

RUT-avdraget är dessutom enligt Konjunkturinstituten heller inte längre en kostnad för statskassan, så där föll det argumentet.

Till sist; från vänstern kliver alltsomoftast gärna in någon som tycker att ”pengarna borde gå till något annat”, till exempel hemtjänsten, och menar i princip ”anställ alla arbetslösa i offentlig sektor”. Jag tycker tanken i princip är riktig; det finns oerhörda mängder jobb som behöver göras, varför inte låta staten ta ansvar både för att jobben utförs och att människor får lön. Men, vänstern har haft makten i många många många år, och det har inte hänt ett sk*t på den kanten, snarare tvärtom, den faktiska arbetslösheten har ökat, det enda man lyckats åstadkomma är en massa mer eller mindre idiotiska – förvisso fantasifulla, skall erkännas – ”arbetsmarknadsåtgärder” för att bättra på statistiken.

Written by Then Swänska Argus

04 mars 2010 at 15:06

Publicerat i Debatt

Tagged with , , , ,

Bland kluvna tungor och halvkvädna visor

with 3 comments

RUT och ROT är på tapeten. Det handlar om de två ”husavdragen” för tjänster i hemmen, RUT står för renhållning, underhåll och tvätt och ROT för renovering och tillbyggnad. Oppositionen har nu lämnat besked (och det i sig är lite kors i taket!) om att man efter en eventuell valseger i höst ämnar avskaffa RUT-avdraget. Dock är man på numera sedvanligt politikermanér mycket tyst om när och hur detta avdrag ska avskaffas. För den som tror att det handlar om principer eller ideologier i det stora hela är det nog dags att tänka igen. Avdraget är en utmärkt morot att dingla framför Lars Ohly om han trilskas i någon annan fråga. Socialdemokraterna har fiskat efter väljare i den liberala mittfåran genom att inte ta klar ställning emot avdraget, inte förrän nu vill säga. Miljöpartiets ekonomiska talesman Mikaela Valterson menar att i det här konjunkturläget vill man inte avskaffa avdraget här och nu eftersom det antagligen kommer att påverka arbetsmarknaden negativt. ”Den viktigaste frågan är jobb, och vi vill inte göra något som leder till färre jobb.”

Socialdemokraternas ekonomiska talesman Thomas Östros är mera för förenklade slogans, och uttalar ”man bör inte ha såhär dyra förslag som ger väldigt lite jobb”. Konjunkturinstitutets utredning visar på 11 400 jobb i hushållsnära tjänster (och nej, jag tänker inte falla i Maud Olofssons fälla och påstå att det är 11 400 nya jobb, men det är drygt 11 000 jobb) och att avdraget därmed inte längre är en kostnad för staten. Det är alltså inte ett dyrt förslag. Om Thomas Östros tycker 11 000 jobb är väldigt lite (och ja, jag är medveten om att alla dessa jobb inte skulle försvinna om avdraget togs bort, men många av dem) så lät det inte riktigt likadant när knappt 4 000 människor i Trollhättan riskerade att för tillfället förlora sina nuvarande jobb när SAAB stod inför nedläggning.

Från oppositionens håll har hävdats, återigen något inom facket ”slogan-retorik”, att RUT-avdraget är en skattesubvention för de redan besuttna. Statistiska Centralbyrån (SCB) har dock i sin senaste statistik visat att var fjärde konsument av hushållsnära tjänster under 2008 hade en inkomst om mindre än 16 700 kr i månaden. Höginkomsttagarna (med en inkomst på ca 40 000 kr per månad eller högre) var i antal ungefär lika många, och hälften av de som utnyttjat skattesubventionen låg alltså däremellan. Knappast en reform enkom för ”de som bor i Täby, Danderyd och Djursholm”.

Vänsterpartiet vill att stödet ska fördelas och avgöras via kommunerna säger partiledare Lars Ohly.

För oss är det mycket bättre att bygga ut välfärden, det vill säga den kommunala hemtjänsten, den hjälps som man kan få behovsprövad och få tillgång till genom skattefinansiering. Den är mycket viktigare än att man betalar en tjänst som är subventionerad av skattebetalarna. Dessutom får de som betalar mest i skatt mest i avdrag, vilket innebär att de rikaste gynnas av detta avdrag.

Lars Ohly säger dock förvånansvärt lite om varför ROT-avdraget ska vara kvar. Det skiljer i sak inget mellan avdragens upplägg och hur och av vem de kan utnyttjas. Vad som däremot skiljer dem på ett ganska iögonenfallande sätt är att i fallet med RUT-avdragen så är de absolut flesta som jobbar inom den sektorn kvinnor. Lars Ohly menar att subventionering just detta fall är fel, vill man köpa hushållsnära tjänster, äta på restaurang eller gå till frisören ska man vara beredd att betala vad det kostar. Men subventioneringen av den manliga byggnadsindustrin vill Vänsterpartiet inte bara behålla utan till och med bygga ut, och plötsligt verkar det inte lika viktigt att ”betala vad det kostar”! Jag måste undra varför en skattesubvention i en sektor där arbetstagarna till större delen är kvinnor utgör en ”kvinnofälla”, när samma subvention på ett manligt område anses  oomtvistad. Det ska inte vara givet att det är kvinnorna som städar i hemmen och männen som bygger, vare sig det gäller inom familjen eller som hyrda tjänster, men att nedvärdera det jobb som sker inom rut-sektorn kan jag inte se som rätt väg. Vad vinner man på att vissa jobb inte ska anses vara jobb? Och varför ska det så ofta drabba just kvinnodominerade yrken?

Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin bekräftar att de tre partierna inte är eniga om hur länge avdraget för hushållsnära tjänster ska vara kvar, men att besked kommer. ”Den diskussionen har vi. Det är ingen stor dramatik i det. Det ska vi självklart lämna besked om i vår budgetmotion. Det ska bort och vi får berätta snart om när”, och nu känner man mera igen retoriken. För mig är det ett positivt ”besked”, det är nämligen långt ifrån säkert att det kommer att ske snart för den händelse oppositionen vinner valet, det är långt mer troligt att det i den här frågan kommer att låta på ett annat sätt efter valet, då det kommer att visa sig ”behöva ta längre tid” eller ”fasas ut i flera steg”.

Läs hela inlägget här »

Written by Then Swänska Argus

03 mars 2010 at 11:56

Publicerat i Politik

Tagged with , , , ,

SAAB räddat?

leave a comment »

SAAB + Spyker

SAAB + Spyker

Den för större delen av allmänheten okända holländska sportbilstillverkaren Spyker blir då till sist den som efter många turer får klartecken av GM att köpa SAAB. Trollhättan jublar. Jag förstår det, och har full respekt för den frustration och osäkerhet som måste ha rått i många industriarbetarhem under den långa tid SAAB-affären rullat på. Men är det här verkligen en räddning? Precis som när Koenigsegg var aktuella som köpare handlar det om ett ytterst litet prestigemärke som köper ett mycket litet nischmärke, närmast ett entusiastmärke. Jag gillar SAABs bilar skarpt, har själv ägt och kört två med stort nöje, men faktum kvarstår: SAAB har inte kunnat uppvisa vinst på att sälja bilar på, vad är det, 25 år?

Efter vad som går att utläsa av medias rapportering har SAAB:s vd Jan-Åke Jonsson hållit pessimismen stången och fört bolaget framåt genom krisen på ett föredömligt sätt (en kommande karriär skulle kunna liggande inom chefsträning, tror jag, det är inte många näringslivets toppar som ridit ut stormar på samma sätt med, vad det verkar på medias rapportering, fortsatt stort förtroende såväl hos personal som allmänhet). Men det klingar ändå en smula illa i mina öron när SAABs nya affärsplan presenteras (det är ett bra tag sedan nu) som visar hur SAAB ska tas ur den negativa trenden och vända krisen inom bolaget. Var har den affärsplanen gömt sig de senaste 25 åren? SAAB har inte visat vinst inom överskådligt tid, hur ska det kunna göra det nu plötsligt?

När GM 1990 tillsammans med svenska Investor köpte SAAB, hade man två modeller i sitt bilprogram och sålde årligen cirka 93.000 bilar. 20 år senare, varav de senaste 12 med GM som ensam ägare, hade man två modeller i sitt bilprogram och sålde årligen cirka 93.000 bilar. Detta tvärtemot vad de flesta bilmarknadsanalytiker läste ut av marknaden: man måste ha ett bredare modellprogram för att överleva som bilmärke.

Men SAAB:s profil som föregångare inom teknik, kvalitet och innovationer då? Ja, många trodde nog att det var just detta som intresserade GM vid köpet, men vad som hände visar på något annat. Mycket av SAAB:s tekniska utveckling har på senare år försenats eller av GM lanserats inom andra av koncernens märken, så att när exempelvis en ny 9-5 till slut kunde presenteras, hade Opel lanserat en ny modell strax innan, och SAAB-bilen fick bära epitetet ”en Opel med SAAB-logga”, vilket inte lockar SAAB-entusiasterna, även om det kanske snarare var den nya Opeln som byggde på en bra SAAB.

Det är viktigt med jobb i Sverige, men är det viktigt att industrier och företag som inte klarar att driva sin verksamhet finns kvar? När man talar om underleverantörer som kanske dukar under om SAAB försvinner kan man också ställa frågan vilket entreprenörskap och vilka innovationer som kvävs av att exempelvis en ort som Trollhättan domineras av en industri. (Dessutom kan man i medias rapportering ibland behöva påminna sig om att SAAB är ett litet märke, även hos sina underleverantörer…)

Grattis, SAAB. Eller…?

Läs hela inlägget här »

Written by Then Swänska Argus

28 januari 2010 at 09:50

Publicerat i Nyheter

Tagged with , ,

Kapitalismen följer inte sina egna spelregler

leave a comment »

Johan Norberg skriver bra idag i Metro om finanskrisen och dagens ekonomiska system. Enkelt uttryckt fungerar inte kapitalismen om inte möjligheten till vinst balanseras av hotet om konkurs! Dagens ekonomi har kallats för en ”kasinoekonomi” och det låter ju i förstone som en slagfärdig beskrivning. Tyvärr är sanningen värre, vilket Norberg också skriver; Säg det kasino som har croupierer eller dealers som säger ”du behåller alla vinster och jag garanterar alla förluster”. Visa mig ett sådant och jag skall också spela som en galning – vilket är just vad exempelvis många banker redan har börjat göra igen. Inte långt efter den kanske värsta ekonomiska krisen i modern tid har man nu redan börjat satsa högriskkapital, ta ut stora vinster och betala ut skyhöga bonusar. Detta nu dessutom med nyvunnen trygghet, eftersom den rådande efterhandskonstruktionen är att Lehman Brothers borde ha räddats av staten. Det tror jag inte alls. Misskötta företag ska hotas av konkurs ej räddas av stat.

Written by Then Swänska Argus

30 september 2009 at 20:08

Publicerat i Samhälle

Tagged with , ,