Then Swänska Argus

Argus ögon blickar ut mot omvärlden – och förundras!

Posts Tagged ‘Politik

Ålder och erfarenhet

leave a comment »

Det är inte säkert att vi lär så länge vi lever. Det finns en del av oss där ute som gör sig tämligen immuna mot de nya infallsvinklar och vetskaper som kan leda till förkastade och/eller förnyade insikter och ställningstaganden, det som kan kallas erfarenhet.
Användbar erfarenhet bör inbegripa möjlighet och inte minst förmåga till reflektion över densamma. Därav följer att erfarenheten tänks öka med stigande ålder, och yngre besitta mindre av den. Men alla bär på erfarenheter utifrån sin dittillsvarande livsbana. Även Annie Lööf, 28.
Men den erfarenheten är intet värd, menar Björn Fries. I en knappast knivskarp och saklig twitterkommentar skäller den självutnämnt erfarenhetstyngde – tillika ödmjuke! – Fries Lööf för att vara:

[…] en yngre, mer stylad, o sofistikerad variant på ytlighetens mästare: Maud Olofsson. Tror att det blir katastrof för (c)! #28år

Ålder och eventuell styling, om vilken Fries näppeligen har faktisk kännedom, är alltså kärnan i Fries politiska ”analys” av centerpartiets kommande partiledarval. Senare i twitterflödet trasslar han in sig i att bolla mellan det som ska anses vara avgörande för epitetet ”ytlig”, nämligen att Lööf ändrat åsikt i vissa frågor, och ålder, vilket omöjliggör erfarenhet. Enligt Fries.
Användbar erfarenhet bör präglas av en ständigt pågående reflektion och utvärdering av gamla och nya erfarenheter, att bryta dessa mot varandra, vrida och vända på dem för att stärka det som hänger ihop och kunna förkasta det som inte fungerar.
Om man inte heter Björn Fries, för då ska man födas in i ungdomsförbundet, läras upp där och sedan aldrig göra nya ställningstaganden, och låta erfarenhet vara ett längre ord för ålder.
Annars är man ytlig och förmodligen stylad.
Jag avslutar med Fries egen mest frekvent förekommande twitterdebattfras: Go’natt!
Jag antar att erfarenheten lärt honom att det är en konstruktiv debattmetod.

Written by Then Swänska Argus

07 september 2011 at 19:59

Publicerat i Debatt, Politik

Tagged with , ,

Mer av samma

leave a comment »

Håkan Juholt

Håkan Juholt

Valberedningen ger Håkan Juholt som kandidat till partiledarposten i Socialdemokraterna. Det torde i praktiken innebära att det blir han, med tanke på att partiet har en av landets starkaste partipiskor. Man gör som ledningen säger, helt enkelt.

Det är alltid mycket lätt att sia i efterhand, men känns inte ”valet” av Juholt som ganska typiskt? Ett stort antal kandidater har figurerat – dock, märk väl, inte i partiets diskussioner, utan i media. Det är viktigt att inte gå ut och tala om att man vill, att inte gå ut och tala om vem man vill ha, att inte gå ut och tala om vem man inte vill ha, och att inte ha några förslag. Den här gången var det några, ytterst få, som vågade göra lite annorlunda än tidigare – och när det till slut kom till kritan försvann både Östros och Damberg! In från vänster kom i stället Juholt, som väl i princip inte figurerat tidigare i de offentliga spekulationerna över huvud taget.

Socialdemokraterna förnekar sig inte, fortsätter i ytterst invanda fotspår.

Written by Then Swänska Argus

11 mars 2011 at 06:29

Publicerat i Politik

Tagged with ,

Åkesson räddningen för Sahlin

leave a comment »

Att SD nu tar sig in i Riksdagen är S:s räddning, efter ett andra katastrofval, då man återigen förlorade omkring fem procentenheter av sitt väljarstöd. En klar och tydlig missnöjesmarkering mot samarbetet med V och med Mona Sahlin som statsministerkandidat. Men i den mediala delen av eftervalsanalysen kan S nu styra medias blickar mot SD och i bullrande brösttoner ropa om kaos. Vilket förmodligen är det som räddar Sahlin kvar som ordförande. Nu kan hon göra uttalanden som att hon ska leda arbetet med att motverka högerpopulismen i riksdagen, något hon underlät att göra i valrörelsen, då ensidigt fokus och dålig analys gav S idén att tala om SD för att möjligen plocka någon procent från M. En grov missbedömning av väljarkårens förtroende för de respektive statsministerkandidaterna. Reinfeldts integritet uppfattas som större än Monas. Genom att ständigt föra SD på tal har partiet givits utrymme i debatten som de annars inte skulle ha fått, och som de nu inte ens behövde fylla själva.
I eftervalsanalysen kan Mona dra en lättnadens suck över att ha SD att rikta det offentliga strålkastarljuset emot. Men S ska passa sig för att dra för stora växlar på detta. Efter att på två val rasat från ett parti strax under egen majoritet till mindre än en procentenhet ner till M fortfarande försöka göra en poäng av att vara ”Riksdagens största parti” är ett genomskinligt och fånigt försök att visa beslutsamhet, men inte självinsikt. Att kräva alliansens avgång efter att de ökat sitt väljarstöd och nu har ett massivt mandatövertag över den rödgröna koalitionen är närmast löjligt. Sverige har styrts av minoritetsregeringar större delen av 1900-talet, de flesta S. Att Reinfeldts regering skulle fällas skulle kräva att S, V och MP gör gemensam sak med SD om att i Riksdagen lägga en misstroendeförklaring mot Regeringen. Är det vad man nu tänker sig, och vad var då alla tvärsäkra uttalanden före valet värda? Anser man sig ha sökt mandat hos väljarna för ett samarbete med SD?

Written by Then Swänska Argus

21 september 2010 at 07:31

Publicerat i Politik

Tagged with , ,

Smutsiga valkampanjer med mer eller mindre substans

leave a comment »

Redan i april rapporterades om ett bluffbrev som kommit i omlopp, ett brev med Socialdemokraternas logga och partiledare Mona Sahlin som avsändare. Brevet är en politisk satir skapat av en anonym privatperson, och tar sikte på vissa av Mona Sahlins privata förehavanden, företrädesvis ekonomiska. Det här är inte alls ovanligt, många gör nidbilder och satirer av såväl politiker som andra kända personer, därför blir det en smula skrattretande att höra brösttonerna från ledande socialdemokratiska politiker som exempelvis Ibrahim Baylan: ”Det är den värsta sortens av politisk kampanj som finns. Jag har fruktat att den här valrörelsen kan hamna i sån här smutskastning.” Ibrahim Baylan är partisekreterare för socialdemokraterna, han efterträdde Marita Ulvskog som stod i centrum för den förtalskampanj mot Fredrik Reinfeldt som inför valet 2006 utgick direkt ifrån det socialdemokratiska partihögkvarteret. Ulvskog tyckte då att en polisanmälan var onödig. En inte oviktig skillnad i sammanhanget är att det som uppges i det fejkade Sahlin-brevet faktiskt är sant. Sahlin har gjort sig skyldig till det som beskrivs där. Det var inte, som vänsterpressen och det gigantiska socialdemokratiska mediamaskineriet försökt få eftervärlden att tro ”på grund av två Toblerone” som Sahlin en gång tvingades lämna det politiska rampljuset för en tid. Sahlins martyrstämpel är en ren pr-produkt.

Written by Then Swänska Argus

13 september 2010 at 13:27

Publicerat i Politik

Tagged with , ,

Falsk argumentation i politiken

leave a comment »

Maria Wetterstrand gör sig skyldig till argumentationsfel i SVT:s partiledarutfrågning. Är Jörg Teicherts enda val att arbeta som läkare eller på Samhall? Skulle inte tro det. Falsk dikotomi, Wetterstrand!

Dessutom finns det stora mängder sjuksköterskor (med långt sämre lön än Teichert) som jobbar 75% och inte kan ropa på sjukskrivning för resterande 25%.

Written by Then Swänska Argus

12 september 2010 at 09:42

Publicerat i Retorik

Tagged with , , ,

Miljöpartistiska floskler

leave a comment »

I SVT:s utfrågning av Maria Wetterstrand pratas om sjukförsäkringen. 2006, efter 8 år av Socialdemokratiskt styre i samarbete med Miljöpartiet, var 630 000 svenskar sjukskrivna eller förtidspensionerade. På fyra år har den siffran minskat med övar 100 000. Maria Wetterstrand svarar med att dra till med en floskel: ”Folk som är sjuka ska ha sjukersättning”.

En enormt stor anledning till att det ser ut som det gör och att det var tvunget att ta till krafttag i sjukförsäkringsstystemet är att S tidigare, ivrigt påhejade av MP och Maria Wetterstrand, agerade som om den inre linjen snarare var ”Folk som inte är sjuka ska ha sjukersättning, så de inte syns i arbetslöshetsstatistiken”, vilket skapade den hårresande stigningen av antalet sjukskrivna som rådde under S-styret.

Och: det fanns både ett tak och en gräns för sjukförsäkringen då också, det är inget nytt som Alliansen har infört.

Written by Then Swänska Argus

11 september 2010 at 09:37

Publicerat i Politik

Tagged with , , , ,

Politisk retorik och semantik

leave a comment »

Både Maria Wetterstrand och Mona Sahlin har ett stort problem i sin framtoning; de ser gärna ut som om de tycker att de håller på att förklara något för en idiot. Jag tror inte det är av godo att ge sken av att man tycker att såväl utfrågare som lyssnare (=svenska folket) är idioter.

Argus tillhör de ytterst få som lägger någon större vikt vid semantiken i såväl vardags- som politisk retorik. Om den ansågs viktigare skulle exempelvis många politiker behöva avkrävas enormt mycket rakare svar än idag. Ett exempel ur SVT:s utfrågning av Maria Wetterstrand. Det gäller höjningen av bensinskatten, som oppositionen föreslår bli 49 öre under nästa mandatperiod.

Anna Hedenmo: Ni ville höja 2 kronor?

Maria Wetterstrand: Ja, det ville vi.

AH: Vad är ert mål? 49 öre, det är på två år, sedan är det två år kvar på mandatperioden.

MW: Nej vi kommer inte att höja mer än så.

AH: Inte mer än så?

MW: Nej.

AH: Det är du säker på?

MW: Ja, det är det besked som vi har.

Men hela sista meningen blir ju inte entydig! Vad Wetterstrand säger här, men försöker att säga snabbt och efter att först ha försökt ge sken av ett annat svar, är ”Idag är svaret 49 öre på två år, imorgon kan det vara ett annat”. ”Nej, det är det besked vi har” vore mer med sanningen överensstämmande.

En sak som inte alls har med den politiska retoriken och semantiken att göra är att Miljöpartiet och Wetterstrand uppvisar tydliga exempel på att gå vilse i spenaten och i moralistiska felslut. ”Det är så för att det borde”. Wetterstrand ondgör sig över affärsresor. Det skulle bli billigare med fler videokonferenser och färre affärsresor, menar hon. Men människor gör affärer, hur mycket Miljöpartiet och Wetterstrand än önskar så spelar människan idag på ett globalt plan. För att affärer inte ska bli dåliga måste det till mänsklig kontakt. Mänsklig kontakt kan inte och bör inte ersättas av e-post, telefon och videokonferenser. Det ger sämre affärer, vilket blir dyrare på sikt. Det gå att dra en parallell till det amerikanska banksystemets totala haveri, som i mångt och mycket byggde på att affärerna flyttade från de människor de berörde, och tjänstemän började hantera siffror i stället för människors ekonomi.

Written by Then Swänska Argus

10 september 2010 at 09:23

Publicerat i Retorik

Tagged with , ,